Kanske är jag överdrivet nojjig. Men NEJ! Jag ska inte be om ursäkt för att jag inte vill att N ska bli sjuk än. En sjuk bebis är inte roligt. Och definitivt inte när det är RS-tider. En liten tjej vi känner har dragit på sig det förhatliga viruset och det finns ju roligare saker att ägna sig åt än att ligga på sjukhus med sitt barn. Det var såpass längesedan vi träffade dem att det inte ska vara någon risk att vi blivit smittade längre. Däremot har vi träffat andra barnfamiljer - där barnen (åtminstone det ena) var sjukt. Även pappan lät misstänkt hes... Så. Är det bara jag eller hör det inte till vanligt hyfs att tala om ifall man själv eller ens barn är sjuka när man bjuder hem en bebis-familj? Det gjorde inte denna familj -och jag gissar att tanken var (om det fanns någon tanke över huvud taget) att "hon kan ju inte skydda honom i all evighet - och det är ju bara en förskylning". Jotack. Jag vill själv bestämma om min son ska träffa sjuka personer. Även om det bara är "en liten förskylning". RS hos alla andra än bebisar ser ut som en vanlig förskylning och verkar då ganska odramatiskt. Hos en bebis kan det få jättejobbiga konsekvenser.
Där och då var jag för trött och less på saker och ting för att orka säga till. Vi var ju redan där liksom. Till slut sade jag väl något i stil med att: Jaha, då får vi se om N får sin första förskylning om en vecka."
"Ja." blev svaret. Inget mer.
Jag betackar mig.
Jag håller helt med! S fick viruset av D, som blev hostig några dagar efter ni hade varit hos oss, och han har väl säkert fått det på dagis. På honom kom det som några dagars hosta och feber en kväll. That's it. Nä, fråga före är väl det minsta man kan göra!
SvaraRaderaDet är även skottpengar på folk som skickar tillbaka magsjuka barn till dagis innan de berömda 48 timmarna gått!