Tänk att vi gjorde det. Tänk att han är här nu! Det var ungefär som jag tänkt mig - fast häftigare, bättre och jobbigare. En längre förlossning än önskat blev det. Aktiv förlossning i sisådär 23 timmar. Varav vi var på sjukhuset i ca 20. Vi hade en Doula med - tack gode gud för henne! Det gjorde att jag kände mig trygg hela vägen - oavsett att personalen avlöste varandra. Vi hann avverka tre barnmorskor - eller var det fyra...? Att mitt i en så omvälvande sak som att få sitt första barn vara tvungen att bekanta sig med nya människor är ju helt koko! Hur kan sjukvården funka på det viset?!?!?!?! För mig handlade ALLT om att jag skulle känna mig trygg - vilket det ju inte alls är säkert att man gör med en barnmorska man aldrig för har träffat. Om jag hade blivit rädd så hade det nog blivit än jobbigare är en kvalificerad gissning. Men tack vare att vi hade en person som fanns med oss hela vägen så kunde vi slappna av.
Det är många som frågat vad det innebär med en Doula - och av de som vet litet grand är det en del som är väldigt tveksamma eftersom de menar att de inte vill ha en främmande person med i rummet när de föder. Kanske kan jag tacka mina år av sångerskedrömmar att jag inte såg något hindrande i att ha med någon mer i rummet... Man är ju litet van vid publik liksom ;-) Men faktiskt så är ju barnmorskan mer "främmande" än Doulan som man ju ändå har träffat några gånger innan. Därav kan man ju också bestämma sig för om man gillar personen ifråga eller inte - och om man vill ha med henne under förlossningen eller inte. Jag gillade vår Doula som jag upplevde som känslosam och osentimental samtidigt - hur man nu får ihop det :-) Rätt för mig.
(För dem som undrar vad en Doula är; min förklaring någon som själv fött barn och som är utbildad på förlossning. Som finns där som ett stöd och en guide igenom förlossningen. Som påminner en om att slappna av och våga föda sitt barn, när man tappar bort sig bland alla värkar, dropp, undersökningar som ska göras, tankar som kommer mm.)
Så. Efter alla värkar och viss dramatik på slutet så sitter jag nu här med en liten fantastisk son. Tänk att just VI fick den finaste bebin i hela världen ;-) Sicken tur!
Att få blivande mammor och patienter över lag att känna sig trygga är jätteviktigt, men man måste även tänka på barnmorskorna. Man kan inte jobba 23 timmar i sträck och hela tiden vara på alerten. Det är så mycket som kan gå fel, så många siffror och tecken hos mor/barn som måste tolkas hela tiden och blir det fel får det ju katastrofala följder. Jag tror säkert att de har ett slags PAS-system (patientansvarigsjuksköterska) och att din första barnmorska säkert hade tagit hand om er om hon hade jobbat dagen därpå.
SvaraRaderaAtt föda barn är ju heller ingen "piece-of-cake", tro mig, det vet jag allt om.
Det var väl ändå skönt att ni fick ett sådant stort förtroende för er doula och det är ju skönt att den möjligheten finns.
Lycka till i framtiden!
Tack och ja, verkligen skönt att man kan ha en Doula med. I vissa länder föder man ju med sina kvinnliga släktingar – och jag har för mig jag läste att förlossningarna då både blir kortare och mindre smärtsamma. Detta är väl något liknande som jag ser det.
SvaraRaderaAtt veta ”allt” om hur det är att föda barn gör väl ingen. men man vet ju hur det var att föda just sina barn - och det tycker jag räcker gott och väl. utan att gå in på detaljer så kan jag verkligen säga att jag är full av tacksamhet över att vi var på sjukhus med all den hjälp och expertis som där finns. men det hindrar inte att jag tycker att vården ofta anlägger en väldigt "medicinskt positivistisk" syn på något så komplext som människan vilket här, för mig exemplifieras av det jag skrev. det jag ogillar är det fokus på det medicinska som finns i hela vårdapparaten. är nog mer österländsk i mitt synsätt på människan kropp och själ är odelbara. jag säger inte att jag har ngn lösning på dilemmmat- men att tro att det sätt som nu är, är det enda - det tror jag inte heller. kanske handlar det, som så ofta i slutändan, om pengar och resurser.